Svar till "Anonym"

Har fått en hel hög med folk som frågat saker kring mig och Luvdig idag så jag tänkte lite snabbt bara ge er lite klarhet i vad som hänt utan att gå in på några detaljer. Här är iallafall en av kommentarerna från idag. Jag orkar fortfarande inte prata om exakt varför det tog slut. Får göra det i framtiden när tiden läkt saker lite granna, nu är det bara för färskt för att jag ska kunna prata om det. Det känns bara för jobbigt. Hoppas ni förstår det?
 
Det här med att jag avföljt honom på instagram. Jag gjorde det under tiden han fortfarande var här hemma och förklarade att jag skulle göra det för honom. Jag avföljde även hans kompisar på samma gång + att jag "avföljt" honom på Facebook så hans inlägg inte kommer upp i mitt flöde utan att man slipper ta bort varandra som vänner. Det här är inte för att vi på något vis hatar varandra utan för att jag helt enkelt inte vill veta vad han gör. Jag funkar så, jag mår bäst av att bara skära bort allt på en gång och bara låta det vara, det är lixom all in eller inget alls med mig. Till skilnad från många andra som gör slut så är jag faktiskt proffs på att inte "stalka" mina ex, jag vill inte veta vilka dom umgås med, vad dom gör eller något alls eftersom jag vet att det bara får mig att må dåligt. Så att jag avföljt honom är verkligen inte för att vara elak eller att vi är sura på varandra. 
 
Vem det var som gjorde slut då? Jag måste ändå säga att det var ett väldigt gemensamt beslut fast det var jag som tog upp det. Så det var lixom inte så att någn av oss bara blev dumpad från ingenstans. Det går väldigt mycket upp och ner för mig hur jag känner kring det här. Iband känns det helt rätt men ibland känns det som att nästan får lite panik. Vad som än händer nu så vet jag att det kommer bli bättre. Antigen är det slut, tack och hej lixom, eller så kanske vi hittar tillbaka till varandra i framtiden. Tiden får lixom avgöra det. Jag vet ju att Ludvig kan vara bäst i hela världen och vet hur bra och roligt vi kan ha det ihop men som det varit på sista tiden kunde det lixom inte fortsätta och då var det bara bäst att göra slut även fast det är så fruktansvärt tråkigt och känns jättesogligt. 
 
Då vet ni lite mer, hoppas ni kan ha lite tålamod med mig just nu <3
3 kommentarer »
Anonym

Utav det du skrev nu så låter det väldigt förnuftigt💖
Många fortsätter tillsammans tills man börjar hata varandra och då är det bättre att göra som ni , gå isär och sen får framtiden säga om det ska vara så eller om ni finner tillbaka till varandra. Även om man ej " hatar" sitt ex så e det som du säger, man vill ej se vad dem gör mm varje dag. Tack för att du tog dig ork att förklara lite hur det ligger till💐
Stor kram till dig och Kattis💜

Svar: Ja det känns faktiskt som ett väldigt vuxet beslut av oss om man får säga så? Tack för att du är så snäll <3 kram!
Aina Lesse

Johanna

Om du känner att "det kommer bli bättre" så är det troligtvis rätt beslut. Att ändå känna panik och ibland undra om det verkligen var rätt är ju helt normalt.

När jag gjorde slut med mitt ex hade jag panik de första dagarna då han verkligen var borta (ute ur lägenheten). Trots att det var endast jag som "tog beslutet" så blev det en chock när han från en dag till en annan inte var där längre. Jag velade fram och tillbaka i tankarna, försökte tänka i olika banor och hittade på olika förklaringar till varför jag kände som jag gjorde och att jag helt enkelt var "bedövad" att känna för honom fullt ut eftersom vårt förhållande var allvarligt och vuxet liksom.. Men efter 1-2veckor var jag helt 100 på att jag inte ville gå tillbaka till "oss" och nu, flera år senare, kan jag inte ens förstå hur vi kunde bli ett par från början. Tid ger bättre insikt.

Förlåt, spårade iväg i "mitt", jämför inte mitt förhållande mer ert på något sätt - bara så att du vet 😊 Men när jag hade det jobbigt hjälpte dessa ord mig lite: "If you are brave enough to say goodbye, life will aword you with a new hello" 💗

Kram!

ensekundtusentankar.blogg.se

Jag kan inte heller ha kvar på sociala medier för det är svårt att ta sig vidare om man hela tiden blir påmind.
Har kikat in här lite sen midsommar och läst lite. Vet i princip bara att du varit med i PH. Dina texter om uppbrottet tycker jag räcker, men såklart så får du ju göra som du vill :) uppfattade bara allt som att du försöker förklara dig för "oss" varför du inte skriver om det. Bara för att man är en offentlig person har man rätt till det som är privat.

Gillar dina texter, känns genuina och härliga! Det gillar jag!