Självhjälpen

 
Jag gråter fan hela tiden. Asså hela tiden. Jag grät mycket redan i Paradise Hotel vilket vissa kanske minns. Jag är verkligen jordens känslomänniska, när jag blir ledsen gråter jag och när jag blir arg gråter jag också. När jag kollar på tv gråter jag, när jag läser tidningen gråter jag, när jag lyssnar på musik gråter jag, från ingenstans helt utan anledning kan jag känna att tårarna börjar komma hela utan att jag ens vill gråta. Jag känner att det har blivit värre med tiden och senaste veckorna har det varit extra mycket sånt. Nu sitter jag här och tjuter igen utan att ens veta varför. Jag tycker lixom inte synd om mig själv, mitt liv är så himla himla bra på så många vis att jag verkligen inte borde sitta här och gråta men jag gör det ändå. Blir så himla påverkad av folk runt omkring, är någon ledsen i min närhet blir jag ledsen likadant om någon är glad eller arg - påverkas så himla lätt av folk och så har det varit så länge jag kan minnas. Fick en bok av Anki som gör mina fransar, en överlevnadsbok för "sensitivt begåvade", tror att den eventuellt skulle kunna vara bra för mig så jag ska nog läsa den nu. Har inte läst en bok på flera år, typ när jag gick i gymnasiet kanske så känner mig lite trögstartad men det är bara att sätta igång. 
 
Jag känner mig bara så töntig. Här sitter jag precis hemkommen från sommarens roligaste fetsival och gråter över att jag ska åka till Polen imogon och Grekland nästa vecka (gråter inte för att jag ska dit utan för att jag är stressad för livet runt om). Jag hör ju hur patetiskt och bortskämt det låter men jag kan inte hjälpa det. I perioder blir jag så stressad över livet, så är det just nu och har varit ett tag. Jag lixom känner att jag drunkar lite i mig själv på något vis, vet inte hur man ska beskriva det på något annat vis? Sen känner att jag kanske maxat min sommar lite med alla olika planer och åtaganden och familjegrejer och sånt att jag blir lite matt. Säger ja till allt som låter kul utan att tänka på att allt ska gå ihop tillslut och att jag ska orka med allt också, det är väl lite det mitt problem är. Min magkatarr har varit ganska dålig senatse månaderna också och jag kräks nästan varje dag just nu för att den är så krånglig vilket också gör att mitt "allmäntillstånd" blir lite svajigt lixom, så var det när jag var superdupersjuk för några år sedan också så jag är ju inte förvånad. Nu sitter jag iallafall som en bortskämd snorune (har påriktigt snor utanför nästan just nu) och tjuter utan att ens veta varför. Att jag är dålig under press kanske? Jag vet inte men jag tror att den här självhjälpsboken inte kunde komma mer lägligt. 
 
Är det någon mer som är såhär? Känslig typ?
 
12 kommentarer »
Erika

Det är bra att ha nära till sina känslor :)

Camilla

Du är verkligen inte ensam! Ca 20% av befolkningen är högkänsliga som det kallas, om än i olika grad. Det innebär att man påverkas starkt av alla intryck omkring en och behöver mycket återhämtning och egentid. Känslorna kan vara 10 gånger starkare än hos "vanligt folk". Läs boken! Den är jättebra!
Angående din magkatarr så vet du säkert att du borde ta det lugnt med alkoholen ett tag. ;) Hoppas du mår bättre snart!

Nathalie

Om du är HSP så lär du lära känna din kropp/energi så kommer din mage nog må där efter ska du se!
I din ålder vill man så himla mycket MEN finns inte ork/energi till det så måste en börja bromsa och prioritera..
Ta 3-4 djupa andetag långsamt, ända ner i magen när det är mycket eller om du känner ett tryck över bröstet av stress.

Allt gott och lycka till!

anonym

Du har ju köpt ett fint lantställe. Tillbringa mer tid där, det är gott för
själen att vara på landet och bara vara. Inte stressa dit några timmar över dagen, bara för du måste göra något. Allt gott till dig.

Maria

Jag är känslig och det tycker jag är fint. Visste inte du var det. Jag tycker mycket om sådana människor. Du får gärna berätta om boken det skulle vara toppen. Som sagt bara du umgås med människor som tar hänsyn och tycker det är fint med känslighet. Värsta är om man råkar ut för elaka typer oj då tar jag det hårt. Ha det jättefint kram. 😊😇😊 gillar din blogg så mycket.

Micaela

Jag gråter också jättelätt!! Kan gråta för vad som helst, räcker att jag ser någon annan gråta så blir jag ledsen haha, jättejobbigt!!

Anonym

Jag vet exakt vad du menar. Jag har gråtit i en timme en gång, efter att jag tittat på en Tom och Jerry film! Och jag grät i 30 min när min bästa kompis sa att hon var gravid. Gråter till avsnitt av typ alla serier jag ser... såååå du är inte ensam! Ha en superduper bra sommar! ❤️

J

Du måste göra något åt din magkatarr! Jag levde med vidrig magkatarr i ca ett år (och kräktes typ varje dag/extremt illamående). Det bröt ner mig totalt. Gå till läkare, ät omeprazol (en längre period, inte bara två veckor), dra ner på stekt/friterad mat, ät verum hälsofil, sluta med koffein och alkohol (gift för personer med magkatarr) men framför allt, PAUSA. Ta en vecka, sjuka dig, ligg ner i soffan/sängen, gör INGENTING, försök komma ner i varv på riktigt (jag rekommenderar tv-fritt till och med) och sen: ta allt i saktare tempo. Stressa inte till bussen, gå saktare, planera inte upp dig på saker som kan generera stress, försök vara i nuet (t.ex. Bara sitta på bussen och titta ut genom fönstret, ej lyssna på podcast eller surfa och sånt, utan bara vara närvarande) etc. Har tusen liknande tips som verkligen har hjälpt mig. Är läkemedelsfri numera, efter att ha ätit omeprazol i typ två år... snälla, var snäll mot dig själv.

Anonym

Förstår SÅ mycket. Så fort det är mycket på något sätt, mycket planer eller stressigt på annat sätt, får jag superont i magen och känner att jag inte räcker till. Vi måste ta hand om oss!

Ellinore

Du är inte ensam! Jag har HSP som boken handlar om! Jag läser den just i skrivande stund. Jättebra bok! :) KRAM

Svar: Åh vad skönt att höra att man inte är helt ensam och knäpp! Ska läsa den! :) <3
Aina Lesse

Sofia

Läs boken och sök på HSP (highly sensitive personality) på google! För mig var det nästan läskigt hur väl det beskrev mig och min känslomässighet :)

Svar: Måste kolla, tack <3
Aina Lesse

maria h

jag är så lik dig

Svar: Åh! <3
Aina Lesse